Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Så funkar universitetsstudier

Det är inte så krångligt med universitetsstudier egentligen. Mycket är ganska likt det som händer till vardags på andra skolor.

Våra studenter säger ofta att den största skillnaden de upplevde mellan gymnasiet och universitetet är att här behöver du ta mycket mer eget ansvar. Det är ingen annan som påminner dig om inlämningsuppgifter eller att plugga inför tentorna. Samtidigt ger det stor frihet att planera din egen tid.

Det mesta kring studierna kommer att ge sig när du väl har börjat, men här finns sånt som är bra att känna till om hur universitetet funkar.

Kurs eller program?

All undervisning på universitetet är uppbyggd runt kurser. Kursernas storlek beskrivs i högskolepoäng, hp, där 1 vecka ger 1,5 hp.

Du kan söka antingen fristående kurser, som är upp till en termin (30 hp) långa, eller program, som är en kombination av olika kurser. De flesta programmen är mellan tre och fem år långa (180 hp - 300 hp).

Olika kurser kan ge olika betyg, vanligast är att du kan få Godkänd eller Väl godkänd, även om det förekommer andra skalor. Det står alltid i kursplanen vilka betyg som kan delas ut.

Fristående kurser söker du termin för termin för att skapa din alldeles egna utbildning. Du kan kombinera kurser inom olika ämnen och avsluta med en examen, eller nöja dig med att läsa någon enstaka kurs i ett ämne du är intresserad av eller behöver kunskaper i.

Program är en kombination av flera kurser som passar ihop, där du på förhand vet vad som ingår. Programmen läser du oftast tillsammans med samma kurskamrater under alla åren, även om en klass kan vara betydligt större än på gymnasiet. Våra program leder alltid fram till en examen.

Så, vad ska du välja?

Vad som är bäst går inte att säga rakt av. Det beror bland annat på vad du har för mål med dina studier, om du vill jobba med något som kräver yrkesexamen (till exempel sjuksköterska eller psykolog) eller om du vill vara mer flexibel med hur du lägger upp studierna.

Om du vill veta mer om vad som passar dig kan du ta kontakt med våra studievägledare för ett samtal om dina valmöjligheter.

Kontakta våra studievägledare

Kurslitteratur

En stor skillnad mellan gymnasiet och universitetet är mängden kurslitteratur. Under en kurs kan du behöva läsa flera böcker och artiklar, utöver det du tar till dig genom föreläsningar och diskussioner.

Vilken litteratur som ingår i kursen kan du se i kursplanen. Där framgår också vad som är obligatoriskt och frivilligt att läsa. Tiden du behöver för att läsa kurslitteraturen behöver du planera in själv, men ett tips är att inte vänta till sista veckan!

Vissa kurser har långa litteraturlistor, det kan bli dyrt om du köper alla böcker nya. På universitetsbiblioteket, UB, finns all litteratur och läsesalar eller tysta rum. Du kan också kolla om någon tidigare kursstudent vill låna ut eller sälja begagnade böcker. Dubbelkolla att det är rätt upplaga bara!

Universitetsbiblioteket

Vill du köpa böcker finns all kurslitteratur vid universitetet på Göteborgs studentbokhandel, testa också studentkårernas bokhandlar. Det går så klart också att hitta det mesta, både nytt och begagnat, på någon av alla nätbokhandlar.

Studieformer

Det vanligaste är att undervisningen sker på dagtid, men många kurser kan du också läsa på kvällstid, helger eller på distans. Bra för dig som vill kombinera dina studier med annat, eller om du inte bor i Göteborg.

Kvällskurs

Undervisningen ligger på kvällstid, en eller ett par kvällar i veckan. Även examinationer brukar vara förlagda till kvällstid.

Helgkurs

Undervisning och obligatoriska moment genomförs under intensiva helger, till exempel en helg i månaden. Däremellan lägger du själv upp studierna utifrån vad du ska hinna med till nästa gång.

Distanskurs

Innebär ofta att du träffar dina studiekamrater och lärare en eller ett par gånger under en kurs. Resten av kursen pluggar du hemifrån.

Nätbaserad kurs

Ett antal kurser är helt nätbaserade. Kontakter med lärare, inlämningsuppgifter, föreläsningar och samarbeten med andra studenter sker online.

Studietakt

När vi pratar om studietakt menar vi egentligen hur lång tid det tar att bli klar med en kurs. Helfart (100 %) är utgångspunkten och då ska du klara av 30 högskolepoäng (hp) på en termin.

Helfart / 100 %

Studierna ska ta cirka 40 timmar i veckan fördelat på exempelvis schemalagd undervisning, grupparbeten och egna studier. Helfartsstudier under en termin ger 30 högskolepoäng (hp).

Halvfart / 50%

Studierna ska ta cirka 20 timmar i veckan. Det tar alltså dubbelt så lång tid att läsa en kurs på halvfart som det tar att läsa samma kurs på helfart. En termin med studier på halvfart ger 15 hp om du klarar alla moment.

Kvartsfart / 25 %

Du behöver lägga ner cirka 10 timmar i veckan på studierna. Ofta är kurserna som ges på kvartsfart lite kortare. En termins studier på kvartsfart ger 7,5 hp om du klarar alla moment.

Undervisning

Lärarledd undervisning finns i olika former – alltifrån föreläsningar i stora grupper till enskild handledning. Framför allt är det ett stöd och komplement till den kurslitteratur du själv förväntas läsa in.

Ofta är det obligatoriskt att delta i seminarier, laborationer och grupparbeten som ingår i kursen, medan föreläsningar kan vara frivilliga.

Lektion

Antalet studenter är lite mindre, runt 30 studenter. På lektionerna deltar du mer aktivt än på en föreläsning.

Föreläsning

Föreläsning är ungefär som en lektion med ett större antal studenter. Föreläsaren tar upp det som är viktigt och sådant som kan behöva kompletteras eller kommenteras i den del av kursen man håller på med.

Seminarier

Det finns olika typer av seminarier, till exempel arbeten och uppsatser som ska presenteras eller kring någon bok eller artiklar. Seminarierna går ut på att studenterna är aktiva.

Laborationer

En mer experimentell uppgift delas ut, antingen till en mindre grupp eller till enskilda studenter. Det finns lärare med för handledning, men studenterna ska klara av uppgiften och sedan redovisa den, oftast skriftligt.

Grupparbeten

En mindre grupp studenter arbetar tillsammans runt en frågeställning eller särskild uppgift. Läraren finns ofta tillgänglig, men studenterna gör jobbet. Redovisning av resultaten sker skriftligt och/eller muntligt.

Handledning

Sker enskilt eller i en liten grupp. Handledning kan man få i arbetet med uppsatser, redovisningar och andra mer omfattande moment. Med handledaren kan du diskutera upplägg, planering och lämpliga frågeställningar för ditt arbete.

Tenta

Alla kurser har någon form av examination, eller kontroll av vad du har tagit till dig under kursen. De vanligaste formerna är tentamen (kallas oftast tenta), inlämningsuppgifter under kursens gång, grupparbeten och uppsatser.

Tentor är skriftliga eller muntliga prov där du visar vad du tagit till dig under kursen. En muntlig tentamen kallas ofta munta.

Uppsatser kan vara mer eller mindre omfattande beroende på vilken nivå kursen är på. Som avslutning på grundnivån ligger oftast en kandidatuppsats, som tar ca en halv termin att genomföra.

Sidansvarig: Webbsupport|Sidan uppdaterades: 2016-11-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://utbildning.gu.se/studentliv/sa-funkar-universitetsstudier/
Utskriftsdatum: 2017-03-31